Meny

Hyppää sisältöön

Kyrkotextilierna i Sjundeå S:t Petri kyrka av Helena Vaari

Konstskrift med medeltida förankring som återger det kristna budskapet 

Kyrkotextilier eller parament berättar symboliskt om den kristna tron och har en både estetisk och praktisk uppgift i gudstjänsten. 

Kyrkotextilierna förskönar kyrkan, höjer gudstjänstens estetiska värde och är samtidigt praktiskt användbara textilier. 

Kyrkotextilierna är en del av gudstjänsten, precis som predikan, musiken, blommorna och hela kyrkorummet är en del av den gudstjänst som firas till Guds ära.   

Textilierna återger en hel del symbolik -  redan färgen berättar var vi befinner oss i kyrkoåret.  

Man kan säga att ”symbolerna är den kristna trons modersmål” (Gustav Aulen) och kyrkan en mötesplats för dagens människor liksom för tidigare generationer. 

Altarens vita kyrkotextilierna

Liturgiska färger

Kyrkans färgkod

Kyrkotextilier finns i fyra serier - vitt, rött, grönt och violett. 

Den liturgiska färgen byts enligt kyrkoåret och varje färg berättar på ett symboliskt vis var vi befinner oss i kyrkoåret. 

Vitt

Vitt är helgens färg, de välsignade människornas och Guds färg. Den är också renhetens och de oskyldigas färg, de rättfärdigas och glädjens färg. Vitt används i samband med Kristus-fester så som på första advent, jul och på påskdagen. 

Rött

Rött är färgen för Guds kärlek, eldens och blodets färg. Den används på apostladagen, alla helgons dag och på pingsten. Rött är trosbekännelsens färg. 

Grönt

Grönt är färgen för liv, tillväxt, sådd och skörd och används mest under hela kyrkoåret, en tid utan festserie. Den gröna färgens budskap handlar om Jesu undervisning och kyrkans liv i världen. 

Violett

Violett symboliserar ånger och bot och används under advent (lilla fastan) och från fastlagssöndag till påsk (stora fastan). Den violetta färgen föregår påsken och minnet av nattvardens instiftelse. Fastan är en tid av avskalad levnad och diakoni. 

Svart

Även svart är en liturgisk färg, sorgens och dödens färg. Svart används på långfredag.  

 

Antependium eller altarduk

Antependium är en textil som täcker altarets främre del och byter färg enligt kyrkoåret.  

Kalkduk

Kalkduken täcker kalken eller nattvardskärlet. 

Vita kalkduken

Prediksstolskläde

Prediksstolsklädet ramar in bokhållaren i predikstolen. 

Mässhake 

Mässhake är den ledande prästens (liturgens) klädesplagg i högmässan. De övriga prästerna bär endast alba och stola. Mässhaken täcker prästens övriga kläder. 

Mässhaken är gjord av två delar, ett vitt basplagg och en färgad del. 

Den vita mässhaken är basplagget och är både lätt och skön att använda - mässhaken är också prästens arbetsplagg i högmässan. Mässhaken är även följsamt festlig. 

Mässhakens färgade del läggs över axlarna och är längre framtill än på ryggen.  

Stolan

Stolan är symbolen för präst. Stolan symboliserar Kristi ok och är till formen 2,5 – 3 m lång och 8 – 11 cm bred textil som läggs bakom nacken och över axlarna framtill. 

Prästen använder stola under samtliga liturgiska förrättningar. 

Serier

Den gröna serien

Den gröna serien har varit grunden för de övriga kyrkotextilierna och deras symbolik. 

Varje kyrka är unik därför skapar textilkonstnär Helena Vaari alltid unika kyrkotextilier som passar just till en specifik kyrka. Sjundeå S:t Petri kyrka är från medeltiden vilket beaktades redan i planeringsskedet av den gröna serien. På samma sätt beaktades kyrkans färgsättning, symbolik, kundens önskemål samt det nya altarets konstruktion. 

De allra första kyrkotextilierna skapade Vaari för Hollola kyrka, S:t Maria som också är en medeltida kyrka. Redan tidigt fördjupade hon sig i de medeltida kyrkotextilierna.  På medeltiden använde man ofta applikationer och broderier. Mässhaken hade ofta ett synligt kors på ryggen och broderibanden framtill hade många helgon avbildade: Kristus på korset omgiven av änglar och helgon. Silke, guld- och silvertråd användes. Textilierna var tunga. Det fanns ofta bara en mässhake och det samma gällde för kalk- och prediksstolsklädet. Bastygen var ofta av sammet eller brokad. Då sammeten gick sönder tog man bort brokaden och sydde ett nytt tygstycke. 

Helena Vaari skapar konsttextilier med hjälp av fri maskinskrift, applikation och textilkollage. Med denna teknik är det möjligt att skapa alla slag av mönster. Vaari så att säga målar med sin symaskin. Tekniken är långt densamma som under medeltiden men Vaari har som arbetsredskap en vanlig symaskin, på medeltiden var det nål och tråd som gällde. Konstnären skapar kyrkotextilier med förankring i tradition men med dagens hjälpmedel. Trots det är allt handarbete och varje stygn unikt konsthantverk. 

Helena Vaari har inspirerats av symbolerna som finns i S:t Petri kyrkas kalkmålningar.  Kalkmålningarna i taket har flera växt- och blommotiv samt girlander och kvistar.  

Särskilt korets takdel är som en hydda av löv. Motivet har en gång i tiden målats med tanke på den gamla testamentliga berättelsen om lövhyddorna som gudstjänsthus. Det välvda taket har takpaneler som lutar mot varandra likt sammanbundna trädstammar och från dessa utgår grenar och löv täckandes hela taket. I koret finns de fyra evangelisterna som är placerade mellan lövhyddornas grenar.  

Vaari har återgett temat med lövhyddorna i antependiet. Bågens form och de tre valven är inspirerade av kyrkans konstruktion. Kyrkan är en hallkyrka med tre naver och arkitekturen återges i antependiet. I valven har konstnären placerat tre skyddsänglar som vi alla behöver varje dag. Änglarna finns också i kalkmålningarna.  

Motivet med de tre änglarna har också inspirerats av Andrei Rublevs ikon ”den Heliga Treenigheten” som är målad på 1600-talet och föreställer de tre änglarnas måltid i Mamreslund. På det gröna antependiet bär änglarna en vit lilja, en ros och ett veteax. Symbolerna representerar oskuldsfullhet, Guds kärlek och det spirande livet. 

På antependiets övre del finns nattvardskalken och- brödet återgett och berättar om nattvardens heliga sakrament som delas från detta altare. 

På altaret finns en kalkduk (kalkkläde) som täcker nattvardskärlen. Nattvardskärlen har en bursa (ett fodral) med corporal, en vit linneduk som används vid dukandet av nattvardsbordet. 

I den gröna kalkduken återkommer motivet med kyrkans valv. Blå är himmelens färg. De tre rosorna representerar kärleken och den heliga treenigheten, de gröna bladen berättar om Kristus  som segrade. Rosorna omges av en taggig girlang. 

Bursan är en mindre textil och till den lämpar sig symboler i mindre storlek. Bursa betyder fodral och symboliserar Kristi grav och det vita corporalet hans svepning. På bursans ena sida finns en rosengirlang med gröna blad och blodsdroppar med kristaller i blodrött (amaldin). På bursans andra sida finns texten: He riemuitsevat ja nauttivat Herran hyvyyttä – De skall bli som en grönskande trädgård. Texten hänvisar till lövhyddotemat och nattvardens löfte. 

I prediksstolen finns ett prediksstolskläde vars förgyllda bågar bildar formen av en bok- från prediksstolen läses Guds ord. Från den öppna boken lyser kärlekens ros vars form är hämtad från en av takmålningarnas rosor. På prediksstolsklädet finns texten: Minun onneni on olla lähellä Jumalaa – Jag tar min tillflykt till Herren. I kyrkan är vi nära Gud. 

Stolan är prästens tecken, symbolen för Kristi ok och till formen 2,5 – 3 m lång och 8 – 11 cm bred textil som placeras bakom nacken över axlarna och hänger framtill. 

Prästen använder stola under samtliga liturgiska förrättningar. Stolan vilar på övre ryggen och stiger inte upp i nacken där den kan kittla och bli smutsig. 

På ryggen finns PX Kristus - symbolen och från den utgår bågar framtill längs med hela stolan. Gröna blad dekorerar stolan och vid hjärtats plats finns en röd ros, kärlekens symbol. Glädjen och evangeliet kommer från hjärtat. 

Mässhaken är den ledande prästens (liturgens) klädesplagg i högmässan. De övriga prästerna bär endast alba och stola. Mässhaken täcker prästens övriga kläder. 

Mässhaken är gjord av två delar, ett vitt basplagg och en färgad del. 

Den vita mässhaken är basplagget och är både lätt och skön att använda - mässhaken är också prästens arbetsplagg i högmässan. Mässhaken är även följsamt festlig. 

I mässhakens färgade del finns vissa kännetecken från den medeltida mässhaken. Framtill finns fem rosor eller Jesu fem sår i mitten i form av ett band. På ryggen finns en ros och en taggig girlang. Mässhakens form är en båge så som kyrkans valv. 

Den gröna antependium

Den vita serien

Antependiet har samma mönster som den gröna serien men girlangen för lövhyddorna är tunnare än i den gröna. Skyddsänglarna är med men i en annan färgvariant än den gröna mot en vit bakgrund under en blå himmelsbåge. Änglarna bär vita liljor (renhet, oskuldsfullhet), röda rosor (kärlek) och palmkvistar (seger). Symbolerna hänvisar till kyrkoårets helger: advent, jul och påsk. 

Kalkduken har tre taggiga rosor- Kristi kärlek är blodröd. 

Bursan är försedd med en girlang av törne med röda granater (ädelstenar). På ena sidan finns texten: Minä olen maailman valo - Jag är världens ljus. 

I prediksstolsklädets öppna bok finns texten: Totuuden sanat kestävät iäti – Ditt ord är sanning för evigt. Ur Ordet stiger kärlekens röda ros. 

Samma ros upprepas i stolan framtill och i mässhakens symboler. Takmålningarnas rosor har utgjort modell för rosen i stolan.  

Vaari har använt matt silkestråd och glödande viskos i textilierna. Ytan är levande och motivet med blad och de vassa taggarna är återkommande. Detaljerna ser man på nära håll, de är som tidens gång. Kyrkans väggar har sett många generationer komma och gå och dessa textilier är en del av denna tidlösa helhet och evangeliernas budskap. 

I mässhaken upprepas samma symbol med rosen som tema. Fem rosor framtill och en ros på ryggen omgiven av en girlang. 

Vita kyrkotextilier

Den röda serien

Kyrkan i Sjundeå är helgad åt aposteln Petrus, en av Jesu första lärjungar och en av kyrkans första martyrer. Den första martyren var ändock Stefanus som stenades till döds. Annandag jul minns vi Stefanus och den liturgiska färgen är då röd. Den röda färgen används även under pingsten, på apostladagen och på alla helgons dag. På apostladagen minns vi Paulus och Petrus tillsammans med alla de övriga apostlarna. 

Antependiets änglar är i den röda serien utbytta till de heliga attribut som kännetecknar apostlarna. Paulus svärd, Stefanus och stenarna samt Petrus med himmelrikets nycklar.Apostlarna bär eldslågor i händerna som hänvisar till pingstens under då den Heliga Anden sänkte sig över lärjungarna. Den Heliga Anden är tröstaren, försvararen och hjälparen. 

Lövhyddan är ersatt av en taggig girlang av rosor och berättar om lidandet och apostlarnas svåra väg. I antependiets övre del finns nattvardens bröd och vin återgett. 

På Kalkduken finns den Heliga Andens lågor, en ros i mitten omgiven av en taggig girlang av rosor. På bursan finns en törnekrona med texten: ” Tulkaa minun luokseni, kaikki te kuormien uuvuttamat – Jag skall skänka er vila”. 

Det röda prediksstolsklädets text berättar om apostladagens evangelium: Tälle kalliolle minä rakennan kirkkoni – På denna klippa skall jag bygga min kyrka. Jesus talar om Petrus och lågorna berättar om den Heliga Anden. 

Pingsten är kyrkans födelsedag. Mässhakens 12 lågor berättar om detta liksom det lilla vigselkorset. På mässhakens ryggsida finns en rosimitation av kyrkans kalkmålningar (skiljer sig från den gröna och vita serien). 

Stolan har bilden av törne och eldslåga på hjärtats plats. 

Röda kyrkotextil med S:t Petris nycklar S:t Petri kyrkans altare och röda pingstens kyrkotextilier Prediksstolens röda kyrkotextil

Den violetta serien

Den violetta färgen talar om lidandet, ångern, fastan och bönen.  

Antependiets tre skyddsänglar ber ständigt för oss. Vi behöver hjälp så att vi kan se vår nästa och hjälpa varandra endast då kan vi finna frid. En av änglarna håller en palmkvist i handen till minnet av palmsöndagen. Den taggiga törnekronan är nu violett. 

Kalkduken har fem taggiga rosor och symboliserar Jesu fem sår.  

Bursan har en törnekrona med blodröda granater och texten: Minä olen sydämeltäni lempeä ja nöyrä - Ni skall finna vila för er själ. 

Prediksstolsklädets öppna bok berättar:Minä olen viinipuu, te olette oksat-  Jag är vinstocken, ni är grenarna, vilket hänvisar till nattvardsfirandet. 

På skärtorsdagen minns vi Jesu instiftelse av den heliga nattvarden eller sista måltid. Vinrankan på mässhakens främre del hänvisar till nattvarden. Vinrankan är inspirerad av kalkmålningen i kyrktaket. 

Stolans svarta, taggiga törne slingrar sig längs stolans kanter. Vid hjärtats plats finns kärlekens ros. 

Den svarta serien

Långfredagens tröstlösa budskap stiger konkret fram genom den dystra svarta färgen. Textilierna har ett mönster i grått med bilder, träfiber som symboliserar Jesu kors.  

Antependiet har endast en ängel som gråter knäböjande och håller händerna för ansiktet. Runtomkring finns buskar med taggar med fem blodröda rosor (Jesu fem sår på korset). Också girlanderna har spår av rött. 

Nattvard firas inte på långfredag och därför finns inte varken mässhake eller kalkduk i den svarta serien. 

Den svarta stolan har ett mycket taggigt törne med röda blodfläckar. 

Prediksstolsklädet utmynnar i tröstens ord: Minä elän aina ja ikuisesti – Jag lever i evigheters evighet. Den röda rosen symboliserar Jesu stora kärlek för oss människor.