Vanliga frågor om dop

Hur väljer vi namn åt vårt barn?

Namnet är en del av barnets unika personlighet. Vid dopet kallar Gud barnet barnets namn och tar hen till sig.

Ibland är det svårt att välja ett namn åt den nyfödda. En del "ärver" ett namn, andra får helt nya namn som inte funnits i släkten tidigare och en del hittar på ett namn innan barnet är fött.

Juridiskt sett har inte namngivningen något med dopet i sig att göra men symboliskt är det en viktig del av dopet. Det är även en tradition att avslöja barnets namn för första gången åt vänner och släktingar vid dopet.

Hur väljer vi faddrar?

Ofta pratar vi också om gudmor och gudfar istället för fadder. Inför dopet krävs det en fadder som är konfirmerade medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan. Oftast brukar man fråga vänner eller släktingar för att bli fadder åt den nyfödda.

När man blir fadder lovar man att stöda barnet och familjen, finnas där för dem och att delta i att uppfostra barnet på ett kristet vis. Att få följa en ny människas väg i livet är en gåva, och fadderskapet är en ära!

Båda föräldrarna hör inte till kyrkan - hur gör vi då?

Det räcker med att endast ena föräldern hör till kyrkan för att barnet kan bli döpt. Det enda som krävs är att vårdnadshavarna är eniga om dopet - ni behöver komma överens om att ni vill döpa barnet.

Om du vill höra till kyrkan så behöver du fylla i en blankett. Ifall du inte är döpt och du är över 15 år så kan du vara i kontakt direkt med en präst från församlingen för att komma överens om dop och konfirmandundervisning. Alla som är över 15 år och vill bli döpta blir samtidigt konfirmerade.

Vad om jag själv inte tror på Gud?

Hur mycket vi tror kan inte mätas eller vägas, och vi kan tro på olika sätt. Det att vi väljer att döpa barnet visar att tro, andlighet och gemenskap är viktigt. Prästerna i församlingen finns alltid till för att diskutera! Använd dem som din bollplank i svåra frågor som rör dopet.

Att låta döpa sitt barn är att visa omsorg om det. Du vill barnet väl och önskar det allt gott. Det är en handling som visar att du bryr dig om ditt barn och ger det tillgång till en större gemenskap. Barnet är en del av familjen och släkten, men efter dopet också en del av församlingen och hela Guds familj.

Ska inte barnet få välja sin religion själv?

Det är bra att fundera över frågan huruvida barnet själv borde få välja att bli döpt. Det visar respekt för barnets integritet - alla har ett eget val.

Samtidigt är allt i livet ett val - vi fattar även andra beslut för våra barn, som exempelvis vilka språk de ska lära sig, var de ska bo och vilken mat de ska äta, och alla våra val gör vi med omsorg om barnet. Det gäller också i den stunden vi väljer om vi vill döpa vårt barn. Vi vill att barnet ska ha det så tryggt och bra som möjligt.

Jag vill låta döpa mitt barn senare - hur gör jag då?

Det är aldrig för sent att låta döpa sitt barn. Kanske ni ordnade en namngivningsfest för att fira ert barns födelse, men valde att inte ha dop? Inga problem! Dop kan man ha senare också. Till kyrkan är man alltid välkommen och dopet är alltid möjligt, oberoende av ålder.

Ett barn som inte ännu fyllt 12 år kan bli medlem i kyrkan om åtminstone en av vårdnadshavarna hör till kyrkan. En 12-14-åring ska ge sitt skriftliga samtycke för att bli döpt.

I allmänhet döper man inte ungdomar som snart ska konfirmeras. Istället går de i skriftskola tillsammans med sina vänner, och om de vill konfirmera sig efter lägret blir de döpta före konfirmationen. Dopet kan ske på konfirmandlägret, endast tillsammans med familjen, i en gudstjänst före konfirmationen eller i konfirmationsgudstjänsten.

Kan jag bli döpt som vuxen?

Ja, det kan du! Alla döps inte som nyfödda. Många väljer också att bli döpta som vuxna. Kontakta en präst för att få veta mera eller läs mera här om vuxendop.

Vad gör kyrkan för barn och unga?

Kyrkan jobbar långt utgående från de yngsta. I Sjundeå församlingar ordnar vi dagklubbar, familjeklubbar, körverksamhet, evenemang och lägermöjligheter.