Hyppää sisältöön

Den katolska tiden

Kristendomen kommer till Sjundeå

Enligt en teori tror man att kristendomen brett ut sig till Sjundeå och till västra Nyland från andra sidan havet, från Estland. Från det stora klostret i Padis i Estland skickades munkar över havet till Sjundeå. Munkarna sökte sig via åar från kusten till inlandet, bl.a. till det ställe, där St.Lars kyrka nu står.

På sina resor mellan klostret i Padis och den unga församlingen i Lojo färdades munkarna längs med ån förbi Sjundby och Tjusterby/Svidja. Slutligen byggdes det ett kapell i anslutning till både storgården Sjundby och den andra stora gården Tjusterby.

Det finns ännu spår av munkarna i området bl.a. som namn på platser. I korsningen av Lempansån och Kyrkån finns Munks, det tidigare Munkaby, dvs. munkarnas by. Övriga liknande platsnamn i Sjundeå är bl.a. Messmyra, Munkabro och Munkaberg.

>>Se också gåvobrevet som nämnar Sjundeå på första gången i skriftliga källor.

Svijda kapell

På 1300-talet fanns det på Svidja slotts område i Tjusterby ett litet kapell byggt i sten. Kapellets norra och södra väggar hade höga gaveltrianglar under sadeltaket. Man gick in i kapellet via en dörr på södra väggen. det fanns bara ett litet fönster på den östra väggen. Under fönstret på den östra väggen fanns också kapellets altare. Kapellet fungerade senare som kyrkans sakristia. Det gamla kapellet revs efter kyrkans brand år 1823. Kapellet var helgat åt den helige Petrus, såsom också Sjundeås nuvarande kyrka.

Det sägs att det fram till år 1823 stod på det gamla kapellets yttervägg:

Thå Biscop Conrad Bidze then Finska kyrkan styrde, Och kyrkor öfver alt i Finland bygga lät, Thå blef jag byggder och jag Petri Namnet ärfde. 1460.

Sjundby kapell

Det byggdes ett litet kapell också i Sjundby. Kapellet fanns på Kapellbacken. Kapellets bottenplan kan ännu skönjas på backen. Det är inte känt när kapellet revs. På platsen finns idag ett kors som minnesmärke.

Sjundby kapells plan

Sjundeå församlings kyrka

Gammal konstverk av kyrkan

Bild: Museiverket

I slutet av 1400-talet byggdes en ny stor kyrka intill Svidja slotts kapell. Den nya kyrkan byggdes av stora granitblock. Det gamla kapellets södervägg blev en del av den nya kyrkans yttervägg och kapellet fick en ny funktion som sakristia. Byggnadsarbetet leddes av samma erfarna byggmästare som byggt också Karis kyrka. Byggarbetarna var sjundeåbor som gjorde dagsverken till kyrkan. Enligt traditionen bröts stenar bl.a. på Gårdskullas marker.

Den nya kyrkan avvek just inte från sin tids typiska kyrkobyggnader. Huvudingången byggdes mitt på söderväggen och där gick man in i kyrkan via ett vapehus (farstu). Mitt på den västra väggen byggdes också en dörröppning. Den västra dörren gjordes till huvudingång först år 1823. Det berättas ännu år 1730 att det ovanom den här dörren har stått följande text: 

"Man stryker sitt segel för kungliga slott fast skeppet det mister den fart det har fått Fastmera det Hus der Guds ära i bor bär af oss menniskor vördnaden stor. Ty far ej förbi som ett oskäligt fä Men blotta ditt hufvud och böj dina knä Låt sucka ditt hjärta till Herran och säg, Lof, ära ske Gud! -Sen vandra din väg."

På grund av skrivelsen som funnits på väggen till Svidja slotts gamla kapell, har man allmänt räknat med att kyrkan byggts år 1460. Enligt de senaste forskningsrönen byggdes kyrkan emellertid aningen senare, under åren 1480-1485, då Finland ännu hörde till den katolska kyrkan.

I början av 1500-talet ersattes kyrkans innertak i bräder med 12 mäktiga valv i tegel. Sex fyrkantiga pelare restes för att stöda valven. Man blev tvungen att mura igen det norra fönstret för att ge plats åt valvstöden och därför öppnades två nya fönster på den norra väggen. Kyrkorummet är indelat i tre skepp. Stjärnvalven i det mittersta skeppet är indelade i 12 delar och sidoskeppens valv består av Andreas-korsvalv.

I slutet av 1400-talet och i början av 1500-talet målades bilder av bibliska händelser, helgon, änglar och djävlar på kyrkans väggar och valv. Målarna kom antagligen från norra Tyskland eller Baltikum.

År 1526 slog blixten ner i kyrkan och tände eld på kyrktaket. De tjocka stenmurarna och tegelvalven besparades. Av kyrkans övriga inventarier finns inga anteckningar.

Vid arkeologiska utgrävningar har man intill den östra väggen funnit spår av det medeltida huvudaltaret och på västra sidan om de första pelarna har man funnit spår av sidoaltaren.