Kulturarv

Kyrkligt kulturarv tillhör alla

Med kyrkligt kulturarv avses den materiella, immetariala och andliga arvet från den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som uppstått genom mänsklig verksamhet. Materiellt kulturarv inkluderar kulturmiljöer och landskap, kyrkligt byggnadsarv, fornlämningar samt kyrkliga föremål och konst. En del av dessa är lagligt skyddade eller på andra sätt definierade som värdefulla. Med immateriellt kulturarv avses kyrkans levande arv: andligt och immaterialt arv, såsom kyrkomusik, kyrklig sedkultur och gudstjänstpraxis.

Enligt grundlagen är alla ansvariga för bevarandet av kulturarvet. Var och en är delaktig i kulturarvet och har rätt till det. Det hjälper oss att förstå oss själva och möta andra. Kulturarvet hjälper oss också att förstå nutiden och bygga framtiden. Dessutom reglerar andra lagar, såsom kyrkolagen, kyrkoordningen och fornminneslagen, vård av kulturarvet.

Den planerade underhållet och vårdandet av kyrkligt kulturarv främjar målen för hållbar utveckling och bevarar samt överför nationellt värdefull kulturarv till kommande generationer.

Kulturarvet utgör kärnan i kyrklig verksamhet. Det hör till alla kyrkans arbetsformer och är en del av en levande och framåtblickande funktionalitet. Kyrkans verksamhet bevarar, förmedlar och skapar nytt kulturarv.

De evangelisk-lutherska församlingarna och kyrkliga samfälligheterna i Finland dokumenterar sitt materiella kulturarv i det elektroniska systemet Basis som en del av Kyrkans kulturarvstrategi 2024. Grunden för inventeringen av byggnader och föremål är att tillhandahålla myndigheterna pålitlig information om bland annat deras historia och skick, samt förbättra deras digitala tillgänglighet.

Sjundeå kyrkas kyrkosal.
Sjundeå kyrka, dess fasta inredning samt medeltida vägg- och takmålningar är skyddade enligt Kyrkolagen.
Nattvardskalk.
Till det kyrkliga kulturarvet hör, förutom den byggda miljön, även olika konst- och bruksföremål.