Sjundeå församlings historia

I skriftliga källor omnämndes Sjundeå den första gången i ett gåvobrev från år 1382. Enligt det här brevet mottog Lojo kyrka en jordgåva av en bonde i Suderbirkjoby (nuvarande Ängsholm gård i Grisans och Nackböle) i Sjundeå.

Sjundeå församling

Det kan inte sägas exakt när Sjundeå blev ett självständig pastorat men antagligen ca. år 1460 då S:t Petri kyrka byggdes.

År 1998 beslutade kyrkostyrelsen att församlingen delas på språkliga grunder. Kyrkorådet i Sjundeå församling överklagade beslutet till högsta förvaltningsdomstolen, som avslog besväret. År 2000 blev delningen ett faktum och Eimer Wasström tillträdde som svenska församlingens kyrkoherde.

Sjundeå svenska församling tillhör Raseborgs prosteri och Borgå stift.

Kyrkoherdar och präster

Den första prästen som nämndes i Sjundeå är kapellanen Jop (Jakob) Pedersson den 24 mars 1476. År 1515 nämndes Laffrenze (Lars) som församlingens kyrkoherde. Det här är den första gången när en kyrkoherde omnämns i Sjundeå.

Kyrkoherdar i Sjundeå församling

Den katolska tiden

• Laffrenze 1515
• Per Eriksson Korp 1539-1567
• Thomas Olai 1567-1578
• Andreas Johannis 1578-1596

Den lutherska tiden

• Martinus Eschilli Helsing 1600-1617
• Johannes Martini Forsius 1618-1640
• Sigfridus Andreae Korp 1640-1678
• Abraham Henrici Hagerus 1679-1686
• Erik Thomaeus 1687-1702
• Michael Henrici Stigelius 1704-1713 (flytt till Sverige)
• Jakob Limonius 1713-1720 (t.f)
• Gabriel Teudschovius 1720-1729
• Johan Fortelin 1730-1735
• Israel Escholin 1736-1742
• Henrik Ganander 1743-1752
• Israel Hartman 1753-1778
• Daniel Hirn 1780-1793
• Abraham Logren 1795-1811
• Karl Henrik Forsman 1813-1836
• Axel Adolf Laurell 1836-1838
• Bengt Olof Lille 1840-1875
• Karl Peter Moberg 1878-1906
• Karl Richard Bonsdorff 1908-1943
• Immanuel Backman 1944-1951
• Martin Sandvik 1953-1973
• Hans Riska 1973-1982
• Ismo Turunen 1983-2000

Kyrkoherdar i Sjundeå svenska församling

• Eimer Wasström 2000-2011
• Maria Venhola 2012-2014
• Tom Bergman 2014-2017 (t.f)
• Tom Bergman 2017-

Kyrkoherdar i Sjundeå finska församling

• Ismo Turunen 2000-2018
• Mirja Miettinen 2018-

Kapellaner i Sjundeå

• Martinus Eschilli Helsing 1589-?
• Johannes Laurentii Gestricius ?-1593
• Henricus Mathaei 1600-1602
• Johannes Martini Forsius 1604-1617
• Sigfridus Andreae Korp 1624-1640
• Martinus Johanni Forsius  1640-1674
• Abraham Henrici Hagerus 1674-1679
• Abraham Martini Forsius 1680-1683
• Michael Johanni Collinus 1683-1691
• Anders Mathiae Bunovius 1691-1704
• Gabriel Teudschovius 1704-1713 (flydd till Sverige)
• Jakob Limonius 1722-1752
• Henrik Lemström 1753-1765
• Gabriel Linsenius
• Abraham Logren 1791-1795
• Fredrik Forselius 1796-1839
• Johan Wichtman 1841-1868
• Johan Emil Telenius 1869-1877
• Erik Vilhelm Henrik Linderoos 1879-1905
• Gösta Nyman 1906-1921
• Otto Weckström 1921-1922
• Verner Viren 1922-1923
• Ernst Sundqvist 1924-1948

Adjunkter

• Martinus Johannis Forsius 1636-1639
• Henricus Sigfridi Korp-Malmenius 1654-1658
• Abraham Henrici Hagerus 1662-1674
• Abraham Martini Forsius 1675-1679
• Andreas Mahtiae Bunovius 1683-1691
• Johannes Erici Monsenius 1692-1704
• Gabriel Teudschovius 1704
• Jakob Limonius 1705-1722
• Georg Agricola 1719-1722 (samtidigt som föregående)
• Gabriel Myrberg 1723-1729
• Henrik Lemström 1733-1752
• Gabriel Linsenius 1752-1766
• Johan Malmsten 1767-1773
• Abraham Logren 1774-1791
• Gustaf Tallqvist 1792-1800
• Samuel Carlén 1802-1821
• Carl Fredrik Canth 1821-1835
• Karl Björkman 1837-1868

Sjundeå prästgård

Det finns nästintill bindande bevis på att prästgården skänktes till församlingen av Svidja slotts ägare.

I slutet av 1600-talet lät kyrkoherden Abraham Hagerus uppföra en ny karaktärbyggnad bestående av en sal och två kammare på kyrkoherdeblet.

År 1812 hade emellertid en helt ny bostadsbyggnad färdigställts, som fortfarande står vid stranden av Kyrkån. Det nya karaktärshuset byggdes ursprungligen som en tvåvåningsbyggnad men byggnaden höjdes ytterligare på 1860-talet för att ge tillräckligt rum i den andra våningen. Prästgården målades ursprungligen grå med bruna hörn. I dag är huset målat vitt med röda hörn. Omkring prästgården finns det en stor park från B.O Lilles tid.

I slutet av 1900-talet hade församlingen inte längre råd att reparera den skyddade prästgården, och Museiverket gav inte tillstånd för dess nedrivning. Man bestämde att sälja hela prästgården till en privat ägare på sommaren år 1974, varefter byggnaderna på gården restaurerades. Statsrådet har skyddat byggnaden och parken genom sitt beslut den 20 juli 1983.

Kapellansboställe

Under Abraham Hagerus tid som kyrkoherde anslogs Backa-Lillgård åt församlingen till kapellansbol. År 1691 skulle kapellanen Anders Bunovius flytta till kapellanbolet men karaktärsbyggnadens tak var så dåligt att han inte kunde flytta in. En bod på Backa-Lillgård saknade också ännu tak. Efter försäljningen av prästgården flyttade församlingens kyrkoherdar till Backa-Lillgård.

Kyrkogården