Bakgrund

Sjundeå kyrkliga samfällighets budget för år 2026 samt verksamhets- och ekonomiplanen för åren 2027–2028 kommer att innefatta betydande strategiska förändringar jämfört med tidigare år. En central förändring är fördelningen av skatteintäkter mellan samfälligheten och församlingarna.

Gemensamma kyrkorådet behandlade vid sitt möte den 24.4.2025 fördelningen av församlingarnas driftsbudgetanslag för åren 2026–2028. Enligt förslaget har ärendet tidigare behandlats den 1.4.2024 i arbetsgruppen för förvaltning och ekonomi, som gemensamma kyrkorådet tillsatte 19.3.2025 (§ 19). Arbetsgruppens uppgift är att uppdatera samfällighetens förvaltningsstadga, bereda principer för fördelningen av kyrkoskatteintäkter och granska begravnings- och lokalavgifter. Arbetsgruppen består av ordföranden för Sjundeå kyrkliga samfällighet och dess församlingar. Utöver dessa valdes Sakari Hekkala och Sirkkaliisa Cavonius till arbetsgruppen.

Vid mötet presenterades Kyrkslätts kyrkliga samfällighets fördelningsmodell för driftsbudgetanslagen. Enligt deras erfarenheter har modellen varit fungerande.

Utlåtandet som begärs av församlingsråden i de församlingar som hör till Sjundeå kyrkliga samfällighet baserar sig på Kyrkslätts kyrkliga samfällighets fördelningsmodell. Arbetet med att bereda detta ärende fortsätter när den officiella begäran om utlåtande kommer från gemensamma kyrkorådet.

Utlåtande

Kyrkolagstiftningens bestämmelser

Kyrkolagen (652/2023) och kyrkoordningen (657/2023) betonar vikten av att trygga församlingens grunduppgifter. Till församlingens uppgifter hör gudstjänster, kyrkliga förrättningar och det andliga arbetet, vilka bör ordnas så att de inte äventyras. Kyrkolagen understryker självbestämmanderätten och ansvarstagandet för den egna verksamheten, medan kyrkoordningen preciserar ordnandet av församlingens verksamhet och förvaltningen för att stöda fullföljandet av de här uppgifterna.

Enligt kyrkolagen och kyrkoordningen bör man till de till samfälligheten hörande församlingarna årligen garantera verksamhetsförutsättningar för att utföra sina grunduppgifter. Sjundeå kyrkliga samfällighet har i och med samarbetet mellan Kyrkslätts och Sjundeå kyrkliga samfälligheter haft som mål att bl.a. uppnå inbesparingar med vilka man kunde förbättra Sjundeå församlingars verksamhetsförutsättningar och trygga en fortsättning av verksamheten.

Kalkylen som inlämnats till gemensamma kyrkorådet

Den till gemensamma kyrkorådet presenterade kalkylen (bilaga 1) baserar sig enbart på talen från budgeten för år 2025 och inbegriper t.ex. inga prognoser för hur andelarna av församlingarnas kyrkoskatteintäkter eventuellt kan ändras fram till år 2030. Ändringarna kan bero på utvecklingen av kommunernas invånarantal jämte inkomsterna, skatteinkomsternas totala summa, medlemsantalet samt olika beslut från kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen publicerar uppdaterad information gällande ekonomin.

Den till gemensamma kyrkorådet presenterade kalkylen, som inbegriper församlingarnas verksamhetsbidrag för år 2025 samt som jämförelse Kyrkslätts kyrkliga samfällighets motsvarande ekonomiska tal (källa: Kyrkslätts kyrkliga samfällighets budget för år 2025)

Samfällighetens ekonomi

Kyrkolagen definierar den kyrkliga samfällighetens uppgifter som samfälligheten sköter för sina församlingar (KL kap 3 § 15). Vid planeringen av verksamheten och i samband med beslut om ekonomin är det viktigt att beakta samfällighetens totala ekonomiska situation samt ändringarna i medlemsantal i församlingarna. Ur kalkylen framgår inte hur Sjundeå kyrkliga samfällighets anslag fördelas mellan de olika huvudgrupperna, finansieringsdelen och investeringarna.

Sjundeå svenska församlings anslag minskar

Verksamhetsbidraget i Sjundeå svenska församlings budget för år 2025 uppgår till - 337.910 euro. Verksamhetsintäkterna uppgår till +3.890 euro och verksamhetskostnaderna till -341.800 euro. Den största utgiftsposten, 271.830 euro riktar sig till löner och personalbikostnader. För de kyrkliga bidragen har man reserverat 8.500 euro, för köp av tjänster 49.860 euro samt för material och tillbehör 10.980 euro. Budgeten uppgörs stramt på kontonivå och varje anskaffning övervägs noggrant, eftersom de till hands varande resurserna är begränsade. Utgångspunkten är att driftsbidragsanslaget inte får överskridas utan ändamålsenliga motiveringar, jämfört med föregående års budget.

I kalkylen som presenterats för gemensamma kyrkorådet (Sjundeå förslag 2025-2028) uppgår den anslagsram som beviljas till Sjundeå svenska församling till 326.098 euro. Innevarande års verksamhetsbidrag uppgår till 337.910 euro, vilket innebär en minskning av verksamhetsutgifterna med 11.969 euro. Det leder till att driftsekonomiutgifterna minskar med 3,5 %. Om man granskar anslaget som är reserverat för köp av tjänster och material är minskningen ännu större, 19,8 %.

Tryggandet av verksamheten i Sjundeå svenska församling

I gemensamma kyrkorådets förslag är den fasta avdragssumman 100 000 euro, varefter den återstående anslagssumman fördelas mellan församlingarna. Sjundeå svenska församling har 1 274 medlemmar och den finska församlingen har 2 460 medlemmar. Eftersom den svenska församlingen är nästan hälften så liten bör den beviljas det så kallade "stöd för små församlingar”.

Sjundeå svenska församlings budget har varit mycket stram i flera år. Enligt beräkningarna får den finska församlingen nästan 12 000 euro mer i anslag, medan anslagen för den svenskspråkiga församlingen minskas med samma belopp. Församlingsrådet anser att för att säkerställa rättvis finansiering och verksamheten i Sjundeå svenska församling bör den svenska församlingens fasta avdragssumma höjas från 100 000 euro till 120 000 euro.

Borgå stift förrättade en biskopsvisitation i Sjundeå svenska församling i mars 2018. Som en del av visitationen kallade biskop Björn Vikström både finska och svenska församlingens förtroendepersoner till en gemensam diskussion. Under diskussionen behandlade man bl.a. fördelningen av driftsekonomianslagen mellan församlingarna och man lyfte fram att det i samfälligheterna är allmän praxis att den mindre församlingen beviljas mera resurser i relation till medlemsantalet. Samtidigt hänvisade man till tryggandet av små församlingars verksamhetsförutsättningar.

Skillnaderna mellan Sjundeå och Kyrkslätts kyrkliga samfälligheter och församlingar

Kyrkslätts kyrkliga samfällighets fördelningsmodell har visat sig fungera väl hos dem och det finns grunder för att använda den som grund då man uppgör en fördelningsmodell för Sjundeå kyrkliga samfällighet.

Enligt Sjundeå svenska församlings församlingsråd är det ytterst viktigt att Sjundeå kyrkliga samfällighets gemensamma kyrkoråd har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att gå igenom frågor i anslutning till ekonomi och förvaltning och att samordna dem mellan de båda samfälligheterna. Församlingsrådet fäster emellertid gemensamma kyrkorådets uppmärksamhet vid att man särskilt vid behandlingen av driftsekonomins fördelningsproportioner beakta både de interna betydande skillnaderna mellan samfälligheterna och församlingarna i Kyrkslätt och i Sjundeå.

En förändring som kräver eftertanke

Församlingsrådet anser att fördelningen av anslaget i proportion till församlingarnas medlemsantal inte bör bindas till tre år, utan man bör granska situationen speciellt under de första åren, såväl i samband med uppgörandet av bokslutet och i samband med uppgörandet av budgeten för att man ska kunna reagera flexibelt på eventuella ändringar. Det skulle också vara bra att den anslagsram som ges till församlingarna baserar sig på medlemstalet, som skulle beräknas på basis av ett medeltal av medlemstalen under tre på budgetåret föregående år.

Det är nödvändigt att kritiskt granska samarbetet mellan samfälligheterna

Slutligen bör man konstatera att det med tanke på tryggandet av Sjundeå församlingars livskraft är viktigt att kritiskt granska den nytta och de inbesparingar som samarbetet mellan Sjundeå och Kyrkslätts samfälligheter för med sig samt att granska strukturerna och inkomstskatteprocentnivån inom Sjundeå kyrkliga samfällighet.

Slutsats

Sjundeå svenska församlings församlingsråd begär att gemensamma kyrkorådet rättar till följande missförhållanden:

1) I kalkylen bör man ta i beaktande inte bara församlingarnas anslag utan också det anslag som bör anvisas till samfälligheten. Dessutom är det viktigt att i kalkylen beakta bl.a. de ekonomiska prognoserna, medräknat hur skatteinkomsterna utvecklas, en uppskattning av medlemsantalet samt eventuella förändringar av skatteprocenten fram till år 2030.

2) För att kunna trygga svenska församlingens verksamhet bör den fasta fördelningssumman höjas från 100 000 euro till 120 000 euro.

3) Fördelningen av anslaget på basis av församlingarnas medlemsantal bör granskas årligen. Naturligast sker det i samband med uppgörandet av budgeten och bokslutet.